Ligna deltar i Båtklubbarnas dag

Om bara några dagar – lördagen den 27 augusti – är det återigen dags för Båtklubbarnas dag.

Ligna båtsällskap deltar som vanligt, och ställer dessutom till med både öppet hus för allmänheten, eller i det här fallet öppen brygga, samt traditionsenlig kräftskiva för klubbmedlemmarna.

Väderprognoserna lovar sensommar och – precis som förra året – sol. Som vanligt blir det också en båtparad genom Stockholms Mälarvatten och Lignas medverkande båtar deltar gemensamt.

Båtklubbarnas dag anordnas av föreningen med samma namn och etablerades 2010.

Bilder nedan från tidigare år:

Jonathan Walter

Jonathan Walter

141344894069881700_resized

Mer läsning om Båtklubbarnas dag återfinns här.

”Nej, det blir ingen blästring i höst”

Diskussionen om blästring, bottenfärger och miljökrav är en av de som just nu återkommer mest – och som väcker flest frågor – i både Ligna och andra båtklubbar.

Och när Lignaloggen pratar med klubbens miljöombud, Stig Nordgren, har han en del nya besked. Bland annat att det inte blir någon blästring i klubbens regi till hösten.
– Nej, för det så kallade LOVA-bidraget kan inte sökas i efterhand och ansökningarna går in till senhösten. Så vi får ta det till våren.

Hur mycket billigare blir det med LOVA-bidraget?
– Priset vi har fått för blästring är 4 900 kronor per båt, plus moms, och LOVA-bidrag bekostar 50 procent av det. Sen får man dock stå för epoxin själv och den kostar ett par tusen per båt, beroende på hur stor den är.

Stig Nordgren berättar också att det inte finns något hopp om att inkapslande bottenfärger, så kallade ”sealers”, ska räcka för att gå miljökraven till mötes.
– Nej, i samband med att vi pratat med länsstyrelsen säger de att det i dag inte finns några alternativ till blästring. De färgerna som ska ”kapsla in” gifterna är skojeri.

Hur ska själva blästringen fungera på varvet?
– Min tanke är att vi avsätter ett avgränsat område där de som ska blästra läggs. Då börjar vi med att täcka marken. Totalt blästrar vi kanske 120 båtar, men uppdelat på tre omgångar, så att det är färdigt 2018. Och efter det är det ju så att de som inte gjort detta kan inte vare sig ligga i hamnen eller på land.

Behöver inte båtarna torka ur mellan blästring på hösten och att man går på med epoxi på våren?
– Det råder delade meningar om det, det finns inget entydigt svar att de måste torka under hösten. Det blir upp till var och en. All plast transporterar fukt, så fukten går in i båten, den torkar inåt. Sätter du på epoxi får du ett hårt tätt skikt och eventuell fukt i skrovet torkar inåt båten.
– Och har man böldpest så upptäcks det vid blästring, då kan man blästra bort den och fylla i med gelcoatplast.

När måste man anmäla intresse?
– Listan kommer upp i höst och ska skickas in i oktober, november eller så.

Den som har fler frågor är välkommen att ringa Stig Nordgren på 0707466007.

Några ord från ordförande Ray Johansson

Hej alla Ligna-medlemmar!

Dags för en ny fantastisk sommar säsong i vår härliga klubb. Som ni säkert känner till har vi ”fått” marklov att anlägga vatten och avlopp (VA) till en av stans bästa hamnar = vår!

Och som med allt så kräver det arbete av våra medlemmar – vi har ju inte som marinorna råd att bara ringa och beställa. Vi behöver alla krafter vi har för att förverkliga detta, så när vi kallar folk: Bara kom!

Ni som har specialkunskaper kring vatten och avlopp, eller som är snickare, hör gärna av er då vi i styrelsen inte har koll på alla. Men vi behöver alltså allas hjälp. Det är inte bara VA som kräver arbetsinsats då inre långa bryggan har problem med bominfästningar som inte klarar en säsong till.

Det var jobbet i stan, men vi finns ju på fler ställen:
Helgen 4-5-6 juni får alla som vill och kan komma till Västerö för att fixa inför sommaren 2016. Arbete, god mat och trevliga människor garanteras. Kom med egen båt eller åk med från Hornstull eller från Sollenkroka. Mer info kommer senare på webben.

Som det ser ut i dag kommer vi ha ett ”vanligt” midsommarfirande likt det 2015 på Västerö. Om någon är villig att fixa med mat och så vidare – Hör av er till Västerökommittén. Givetvis blir det traditionell sill-brygglunch. Sedan tänder vi grillarna för allas gemensamma grillning.

Stereo, cd eller kassett ställer alltid upp men givetvis hoppas vi att trubaduren Peter kommer.

När kvällen slutar? Det vet man aldrig.

Vi ses på bryggan eller på Västerö i sommar – eller som seglare säger: hoppas på förliga vindar!

önskar Ray Johansson, ordförande, med familj.

Ray låter också hälsa att styrelsen var väldigt glad över rekorduppslutningen på årsmötet. Förhoppningen är att lika många ska komma på andra möten. I stället för att sitta på kammaren med sina synpunkter är det bättre att delta – så att problem kan lösas och klubben utvecklas.

Styrelsen är också väldigt glad att Ligna BS nu – äntligen – har ungdomsledare.

 

Någon smyger runt på varvsområdet

Sedan en tid tillbaka patrullerar Försvarets patrullhundar på varvet i Tanto Sjögård. En patrullering som både höjer säkerheten för oss båtklubbsmedlemmar och som hjälper hundförarna att öva inför betydligt skarpare lägen. Patrulleringen kostar inte klubbarna någonting.

Lignaloggen har pratat med Leif Karlsson, hundtjänstbefäl i 29:e marina bataljonen, som leder patrulleringen i Tanto.

Hur ofta kommer Försvarets patrullhundar synas på varvet och varvsområdet?
– Vi övar så ofta vi kan och när det är tillräckligt många ekipage som kan vara med. Minst en gång i veckan är målsättningen, och då under dygnets mörka period, samt olika veckodagar. Vi övar även på koloniområdena Tanto Mindre och Tanto Södra. Är vi många så sker övningarna växelvis på alla områden vid samma tillfälle.

Vilka hundar är det som får gå patrullhund – har de någon särskild träning?
– För att utbildas till hundekipage (hund och förare = soldat med specialutbildning hund) genomförs först ett inträdesprov där vi testar hundens nyfikenhet att registrera avvikelser i närområdet, såsom gömda vind- och ljudfiguranter. Hantering så hundarna går att hanteras av annan i det fall hundföraren av anledning ej kan föra sin hund vid enstaka tillfällen.

– Hunden skall även ha en mankhöjd på minst 45 cm (ta sig fram obehindrat i terräng). Höft och armbågsstatus röntgenkontrolleras så att inga grava inskränkande defekter finns. Hunden testas att den är skottfast, oberörd. Hunden skall även ha underull så den tål att tjänstgöra under kalla förhållanden.

– Efter inträdesprov startar en utbildning med en 210 timmar lång kursplan. Kursen innefattar moduler med lydnad, hantering, ordning & reda, belöningssystem, leklust, bastjänst, spårupptag och spårning, patrullering med gömda figuranter antingen som vind eller ljudfiguranter med mera. Kursen avslutas med tillämpade övningar och generalrepetition innan två dygns cert-prov genomförs där två kontrollanter måste vara ense om att ekipaget kan fullgöra tjänst som patrullhundsekipage. För att ekipaget skall klara provet krävs det även mycket egen träning utöver de 210 timmarna.

– Föraren genomgår även parallellt grundläggande militär utbildning om föraren ej har sådan sedan tidigare. Föraren genomgår även säkerhetsprövning.

Är det här aggressiva hundar? Ska man hålla sig undan om man ser er på varsområdet?
– All träning baseras på positiv belöning för hunden. Hunden får ej visa aggressivitet mot människor eller andra hundar, speciellt de hundar de arbetar tillsammans med i sitt förband. Vi har ej behov av aggressivitet mot de vi eventuellt skall infånga i motsatts till exempelvis polisen.

– Polishundföraren är ofta ensam vid gripande av eventuell våldsam/farlig person och då behövs en hund med visst mått av skärpa. Vid våra ingripanden har vi oftast en grupp på upp till åtta soldater med automatvapen som får ta hand om personen/personerna när hunden har hittat denne. Vi arbetar även alltid med hunden kopplad eller i spårlina när vi jobbar.

– Så ni ska inte behöva känna rädsla på ert område för lösa eller aggressiva hundar.

Att vi får hundar som vaktar på varvet är förstås bra för oss. Men vilken nytta har ni av övningen? Hur ofta medverkar ni i skarpa utryckningar och vilken typ av händelser gäller det?
– Vi har behov av att hunden kan jobba i alla möjliga miljöer. I terräng/skog, urban miljö, inomhus, både till land och till sjöss. Jag spelar ofta upp ett scenario för övningarna som vid ert område exempelvis kan vara en radarstation som skall skyddas för sabotage eller att platsen skall säkras för att en stabsplats skall säkras så staben kan grupperas där. Av den anledningen ser vi det som en Win/Win situation för oss båda att vi kan öva hos er.

– Vi plantera då ut gömda “sabotörer” som ekipaget får lokalisera. Dessa är vi själva som turas om att föra vår hund eller vara “sabotör”. Det är viktigt att veta att vi ej är eller utger oss för att vara poliser. Ej heller är vi eller utger oss för att vara ett vaktbolag trots att vi är utbildade skyddsvakter. Är det dock så att vi ser något misstänkt eller pågående kriminell handling agerar vi givetvis genom envarsingripande samt kontaktar polis. Huruvida vi medverkar vid skarpa uppdrag är sekretessbelagt såvida vi inte hjälper det civila samhället vid eftersök av försvunna personer eller liknande. Vi övar i försvarsmaktens uniform och bara på områden vi informerat att vi övar på utöver försvarsmaktens marker och områden. Uniformen är då också en signal till hunden att det är arbete som gäller.

Har du själv ett båtintresse?
– Jag har tyvärr ingen egen båt. Men de flesta ekipage jag har i träning/övning på ert område ingår i “mitt” förband 29:e marina HVförbandet med regementtillhörighet Amfibieregementet Amf1 i Berga där min befattning är hundtjänstbefäl med bland annat försvarsområde i skärgårdsområde samt öar. Våra transportfordon utgörs av Stridsbåt 90 och gruppbåtar.

– En av hundens uppgifter är att sitta i fören på båten och vindmarkera om det finns någon olovlig verksamhet på öar, kobbar eller skär innan vi går iland och genomsöker. Önskan finns att ha egen båt men tiden har inte riktigt funnits. I framtiden är det mycket möjligt att jag skaffar egen båt.

Vem är Lignaloggens nya redaktör?

Så Lignaloggen har fått en ny redaktör? Vem tusan är det då? Det kanske kan vara bra att veta, så jag ska försöka sammanfatta lite:

lignabildbyline

Eric Rosén heter jag och förra året köpte jag en Albin Cumulus av Lignamedlemmen Ramon Fridén. Nu, ett år senare, har jag alltså inte bara tagit över hans båt utan också hans redaktörsansvar.

Men till skillnad från den förre redaktören, och från de flesta i Ligna, är jag ingen van seglare. Tvärtom känner jag mig oftare som total idiot när jag står på båten och undrar hur jag ska göra för att få olika saker att fungera eller när jag står i halvvind och med telefonen i hand och googlar ”slör” för att se om det är det jag upplever.

Då är det tur att man är båtklubbsmedlem. För då finns det folk att fråga som inte tvekar att hjälpa till. Det finns en gemenskap som saknas på marinorna. Det finns en vilja att ta ansvar tillsammans och att använda hela klubbens kunskaper så att de kommer alla till nytta.

Hittills har jag fått viss hjälp vid såväl påmastning som vid motorkonservering. Dessutom en del försiktiga antydningar om att min presenning satt ”ÅT HELVETE!” när vi täckte båten inför vintern (mycket riktigt: det gjorde den!)

Och jag kommer med all säkerhet behöva ställa frågor fler gånger. För jag älskar att segla, älskar att vara på båten och kan inte tänka mig något mer fantastiskt än att vara ute på sjön en vacker sommardag. Det innebär att jag måste börja behärska alla delar, och helst fort.

Om jag är ny som seglare är jag vanare som redaktörsrollen. Jag jobbar som journalist och redaktör i dag och har gjort det i ett tiotal år, i olika roller, i olika medier. Så förhoppningsvis kan klubben ha nytta av mig som redaktör innan de andra medlemmarna har nytta av mina seglings- och båtkunskaper.

Har du en idé eller ett önskemål om vad Lignaloggen borde skriva om? Maila i så fall till redaktor@lignabatsallskap.se.

En läxa har jag i alla fall redan lärt mig från förra året: Det är smartare att sätta fast sitt windex innan man reser masten än efteråt.